Varför öppnar jag min käft?

Det skiter sig ganska bra just nu..:O

Det är jobbigt när man inte kan besvara känslor..
Det är jobbgit när man inte kan ett skit i matte..
Det är jobbigt när man vill backa en vecka bakåt...
Det är jobbigt att jag inte kan göra något åt det just nu...


SKulle åkt till Dublin och träffat min kusin... men nej min svenska lärare blev skit argresiv och kunde inte komma på något som kunde kompensera inte ens rektorn kunde få henne att ändra sig.. SUR som F A N!

Är sökandet vår topp?

Allt är precis som jag har velat ha det. Men varför känns priset inte så underbart som det kändes när man sökte efter den?

Allt är underbart, jag har lite jobb. Mina kompisar är helt underbara och alltid lika kul att umgås. Jag målar och skriver dikter som aldrig förr. Saker rullar på utan problem som tex skolan och allt annat ni vet...Jag är på toppen kan man säga
Men varför känner jag inte lycka då? Var det inte toppen jag sökte efter? Det trodde jag alltid, vi hade ett mål. Men blev vi till slut för giriga och glömde att känna det underbara med att vara på toppen?....

Känslan är inte fullbordad.... något saknas...

??

Jag vet verkligen ingenting just nu.
Jag känner mig tråkig, icke intressant och mycket dum. Det känns som folk inte vill umgås med mig längre. Jag har suttit och ugglat hela jävla lovet för jag inte har lyft röve och ringt folk.. Sen har jag något jävla virus som inte vill gå bort så jag känner mig trött ständigt och jämt.. Jag har tillbrigat över mycket tid med mig pappa, vilket var kul men det kändes inte direkt normalt..
Det är väl dags att inse. Jag är en ... sån där som vi säger.. LOOSER! Med det stora L:et.


Som jag sa innan också.. jag tappar gammla vänner och får inga nya. Jo jag får vänner men inga "umgås hemma" med vänner. Vilket är lite frustrewrande.. för alla andra har typ fått det så de tillbringar massa tid med dem och då sitter jag här.. Hmm. Men jag vet egentligen inte vart det gick fel? Men det kanske blir fel om man umgås med sin byggar kill kompis.. men varför är det konstigt.. det är ju min kompis?..hm.... Jag orkar inte,

Vänner sökes?
// Losern...

FAN?

Alltså ärligt talat, just nu känns det som alla praktiskt taget skiter i mig.. gör allt bara för att slippa mig ? Det känns verkligen inte kul.. och just idag har jag bara en nedgång men jag vill verkligen inte.. detta suger verkligen kuk.. så jobbigt kan jag inte vara? Är det för jag bara typ är neutral vilket gör mig tråkig? Kom igen vem mer vill inte slippa skitsnacket som alla asäger om alla.. jag är så jävla trött på allt.. jag tvivlar på allt idag.. min familj är i mot mig och jag har alltid något fel på mig.. och jag tycker att jag nästan aldrig har något speciellt på mig.. ska jag skita i vad alla säger? och bara klä mig som en jävla halick bara för att göra folk irriterade? Jag är ingen som vill moppsa med folk.. jag vill ha en grupp människor jag känner mig trygg med.. men just nu kan jag inte tänka på en enda.. inte en enda jävel som jag känner mig speciell hos.. vet ni hur bull det känns.. vet ni hur dålig jag känner mig?! VA!? Jag kan lika gärna gå och göra mitt liv ännu mer tråkigt för ingen verkar inte ens bry sig.. eller har jag fel?

Ibland önskar jag att jag aldrig kom hit,

Jag saknar dig,

Det är en fras som många säger till många hela tiden ,året om. Jag känner ibland när folk säger den menar i stil med " Jag saknar det vi hade, det var så himla kul. du förstod mig en gång och det var en riktigt kul stund vi hade tillsammans. Det är så synd att det aldrig blir igen"

Men även kan det menas " herre gud vad längesen det var! vi måste ses och ta en fika. Vi måste berätta vad som hänt i våra liv och skratta oss lyckliga på gamla minnen."

Det finns så många olika sätt att säga jag saknar dig så det går inte att beskriva alla. Det jag egentligen vill få fram är, hur ska vi veta vad den andra menar när man säger så? Såklart man blir glad och så men vad betyder det?


Att vintern just har lämnat några snöflingor på min trädgård är bara underbart!
Kunna göra olika mönster som snart försvinner och ingen någonsin fick reda på vad där stod. Det förblir i ditt sinne vad som skrevs och vad som var sant eller inte. Om det blev fel kunde man lika gärna sopa bort det och börja om på nytt som inget hänt. Vintern döljer mina hemligheter,

This is a new begining for me and for life

Jag har valt nu att rensa i mitt liv. Studerat situationer, sociala vänner, saker jag vill göra i mitt liv, vem jag är, vad vill jag göra 09 och framför allt. Vad måste jag göra?

Alla kanske inte är de klokaste, men det är jag som bestämmer i mitt liv. Det blev så mycket över Julen så jag fick göra en lösning. För ingenting fungerade. Jag kände hur alla bara lämnade mig. och den känslan har vi en gång alla haft. Det är bara så att alla utveklas både fysiskt och psykiskt saker blir inte som det en gång varit och kanske aldrig blir. Men allt kommer bli bra till slut det vet jag.

Har byttat klass också. Det känns väl sådär. Vet inte vart jag vill gå eller vad jag vill göra. Så jag ska fundera lite denna månaden och sen får vi se hur det blir. Finsnickeri på mölledal eller jag vänta tills jag gått ut gymnasiet? Ska kolla sånt nu iallfall så jag får allt klart. och allt jag bara önskar nu är att allt går smidigt till. Men det tror jag verkligen inte det kommer göra.. Detta är ett av mina val i livet som kommer förändra allt.

Musiken är just nu min nya drog. små meningar, små ord i en vis ton allt betydelselöst i en hel låt. Men så mycket bara för känslan. Jag känner hur jag vill skrika igen. Bara skricka ut allt jag har. för jag tror jag ska bli bättre. Jag tror att allt löser sig över en natt. men man gör inte så. Det tar så mycket mer tid och förståelse. Jag behöver allt och alla just nu.

Har inget rent papper i mitt rum där de inte står ett ord eller en mening eller en kort dikt. Berättelser så väl. Allt för att få ut det lilla kvar där inne som håller ångesten kvar. Jag vill skrika.... för att mina bekymder ska åka ut med mitt skrik. slappna av, skratta och leva levande som jag så gärna vill göra. vilket jag så klart gör. Men utan allt jävla skit.

Jag heter Johanna Bengtsson, Jag önskar mig en tidsmaskin.

Nu är det slut

Nu är det slut på lidandet,
Jag är trött på allt jävla tjafs fram och tillbaka och jag orkar inte med det.
För varje gång jag ser det eller dig.. så kommer alla underbara grejjer fram och allti vi någonsin gjorde och allt som jag bara vill lägga mig ner och dö av skratt. Men jag kan inte ha något fram och tillbaka elelr veta ditt liv. FÖr jag blir bara ledsen och det enda jag kan tänka på är. Jag kunde varit emd, Jag kunde varit en del av detta. Men nej så är det bara inte och inget att behöva diskutera om. Men se det så här Vänskapen är slut och det får mig att bara se dåligt på saker. För mycket jätte mycket svävar runt hur det var och allt jag alltid nämnar eller tänker på. och jag är bara trött och ledsen och deprimerad och allt som bara är ledsamt så fort jag bara tänker på det. Jag kan inte skratta längre jag kan inte ens le....
Snart vill jag inte ens tänka på det. För det ser mer eller mindre ut som om vi suddar ut allt som varit och var så underbart bort så det aldrig kommer komma upp igen. Ge mig inga bortförklaringer om ditten och datten varför vi inte ses längre eller någon jävla anledning till någonting... Du bara dröjer på det som bara kommer att hända men som skrämmer oss. Ett liv utan varandra.

Och mitt har tyvärr redan börjat. Men vill du åka med får du allt snabbt dig på.
För jag tänker inte dras ner i det igen. Du får fan ta oc hrycka upp dig. Livet är inte en enda deprimerande dyng boll.. Det är ett liv fullt med glädje om man bara ser det på rätt vis. Men om man vägrar gör det och ALLTID ska se det dåliga och samtidigt skydda det dåliga bara för det är det ända du vet bäst om nu. Du måste släppa det!
Se inte det jag skriver som att du inte ska träffa andra jag tycker bara det är bra, men glöm inte bort mig. Men dethar du redan gjort.

Egenltigen vill min del som tillhörde dig bara dö,
Tyna bort och ligga i dammet och bara mögla bort,
För även om det är dåligt, så vore livet med dig värre.

Vad får jag för det?

Jag vet itne vad ajg gör för fel. Jag är ärligt och om jag har sagt något så står jag på mig. Jag väljar mina val klokt och osv massa skit.

Men jag otvecklas inte jag, jag träffar inte nytt folk jag känner att ingen vlll göra något med mig och alla tycker jag är tråkigt. Jag känner att jag tappar mig själv du vet. Som om jag tappar självförtroendet för mig själv och att jag faller med för grupptryck.. VAFÖR?!?!?!?

Jag kan inte tro det är sant,
Du påstår något så som inte är sant
och du själv vet om det?
Du vet dina brister och dom älskar du att lägga fram
Men du vägrar ta emot komplimanger och öser över en med fler brister du har
Sen när man tröttnar eller slutar bry sig för att inget positivt kan sägas och inget finns att prata om, så finns man inte där för dig?
Jag har ju då aldrig skitit i vad jag har gjort hemma och cyklat till dig för att du har problem med pojkvänen? Jag har alltid brytt mig om dig.
Men vad ska jag gör när du inte vill ses du vill inte prata om något. Jag var alltid där för dig. Du gör alltid i dit liv så tungt så du vill inte prata om det eller så är det så lätt så det inte är en smula intressant. Men om du ska påstå något sånt så tänker jag inte bry mig för jag vet att det inte sant. Jag skulle gjort vad som helst för dig en gång i tiden.

Men inte längre.
För nu är det slut.

Nu har du chansen,

Nu är jag trött på det,
Alla läs noga!
Antingen väljer du att hålla mig hårt och aldrig lämna tanken.
Eller så lämnar du mig helt
För jag orkar inte.
Det är slut med allt till och från.
Det är inget för mig. Jag blir bara så himla trött på det
Jag tycker om er alla det vet ni.
Men håll mig hårt eller släpp helt.
Jag vill bara veta vem jag kan lita på.
Det känns så sjukt konstigt. för jag vet inte vem jag kan prata med eller inte.
Allt känns så sjukt förvirrande.
Jag är bara så jävla trött

Du har chansen ta mig nu om du vill,
För jag bryr mig inte längre,
Men bara för ditt info.
Jag faller

prepare the masses - Change of pace

Något ma kan tänka på.

Men som sagt jag är trött på det
Håll mig eller låt mig gå

SKolan går bra :) Jag vet bara inte vad jag ska välja, till dne 16 Januari ska jag ha valt + att jag bytar klass.. och jag vill inte:( Det känns så fel jag diggar klassen stenhårt! och jag vet verkligen inte vad jag ska välja.. suck. Jag får iallfall välja. Men det är SVÅÅÅÅÅRT
Hjälp mig?