Nu har du chansen,

Nu är jag trött på det,
Alla läs noga!
Antingen väljer du att hålla mig hårt och aldrig lämna tanken.
Eller så lämnar du mig helt
För jag orkar inte.
Det är slut med allt till och från.
Det är inget för mig. Jag blir bara så himla trött på det
Jag tycker om er alla det vet ni.
Men håll mig hårt eller släpp helt.
Jag vill bara veta vem jag kan lita på.
Det känns så sjukt konstigt. för jag vet inte vem jag kan prata med eller inte.
Allt känns så sjukt förvirrande.
Jag är bara så jävla trött

Du har chansen ta mig nu om du vill,
För jag bryr mig inte längre,
Men bara för ditt info.
Jag faller

prepare the masses - Change of pace

Något ma kan tänka på.

Men som sagt jag är trött på det
Håll mig eller låt mig gå

SKolan går bra :) Jag vet bara inte vad jag ska välja, till dne 16 Januari ska jag ha valt + att jag bytar klass.. och jag vill inte:( Det känns så fel jag diggar klassen stenhårt! och jag vet verkligen inte vad jag ska välja.. suck. Jag får iallfall välja. Men det är SVÅÅÅÅÅRT
Hjälp mig?

Du kan inte få mig så lätt

Det riktigt sorgliga med killar är att de tror att det kan charma, göra sitt och sen gå vidare. Hört talas om känslor?
Kom igen ni i 16 bast snart 17.. Det är tid att få känna på känslor.
Jag påstar inte att någon inte har känt det men att bete sig lite mognare hade iallfall kännts lite bättre..

Jag är ingen leksak
Jag är inget man kan köpa
Jag är inget man lämnar tillbaka

Att jag tappat de,
är inte samma sak som att jag glömt det.

I just want to be me

Jag måste säga att jag tycker om mig själv
Som person och hur jag är mot andra
Min syn på livet och tankar på annat,
Jag är nöjd med mina dikter jag skriver och är stolt över det jag menar
Jag är stolt över mina föräldrar, jag är glad för den uppfostran jag fått
Kan inte klaga på det jag har fått eller kommer få, och känner mig för övrig lyckligt lottat. Jag gillar den musik jag har och känner inget behov för att veta att andra också tycker om den. Jag bryr mig inte ett skvatt om vad andra tycker om min klädsmak, vilken humor jag har, eller vad jag gör eller tycker från vilken synvinkel som helst. Jag är mig själv och så tänker jag vara. Jag förändras lika mycket som alla andra, men gillar inte att andra tycker vad jag ska ha på mig. tex jag hade bara mjukisbyxor tills jag började 6an och hade inga problem med det då. Jag blev mobbad i skolan och umgådes med inte alls många människor när jag började skolan. Det gjorde mig till en självgående flicka som skapade sin egen fantasi och tankar på egen hand. För där fanns ingen som kunde berätta för mig vad som var fel eller rätt. Jag var ostoppbar. Jag gillade att leka och ha fantasi. jag gillar det fortfarande. Jag gillar mina vänner och är stolt över varenda en av dem.

Jag är inte nöjd med hur jag ser ut i kroppform. Jag gillar ibland inte vilka kompisval jag har gjort. Jag ångrar mig igenom hela min grundskolegång. Jag ångrar det mesta jag överhuvetaget har gjort i mitt liv, även sagt. Jag tycker inte om att vara jag och stå för det jag säger för jag får känslan av att alla tycker jag är dum i huvet eller allmänt störig. Jag ångrar att jag valde att leva istället för att bara erkänna för mig själv hur surt detta just nu är och hur trött jag är på att mitt liv styrs av andra. Även omjag kämpar som en jävla gris att vara den jag är så är det fortfarande folk som tycker att det är opassande och sårar en för att man är som man är. Att man får känslan att aldrig passa in. Vart jag fan än kommer.