När ska du se på mig som du gjorde innan..
Känns som allt man hade rinner ut som sand genom mina händer.. och det finns inget jag egentligen kan göra.. förutom att sörja.

Jag bleknar mest bort i ett hörn och glöms bort för den individ jag är ...

Jag föreställer mig hemska saker bara för att när de väl händer.. så är jag så pass förberedd att jag inte bryr mig. För att jag ska slippa de hemska dagarna då man bara går runt och tänker på det.. för det har jag reden gjort..... jag lider mig igenom dagar då jag är så hemskt rädd över saker att jag tror jag dör. Men varför bryr jag mig? Allting jag föreställer mig kommer inte hände. Jag är bara så rädd att visa vad jag egentligen känner..och för att en del kommer faktiskt göra.. och ändå händer det.. att jag blir överraskad av saker som jag aldrig trodde skulle hända men gjorde det ändå..Man kan tydligen inte skydda sig mot allt.

Ibland önskar jag att någon kunde förstå min knäppa och förvirrade värld.