Jag älskar min storebror helt säkert,
jag tycker jätte mycket om honom och jag skulle lätt kunna spendera en vecka med honom och inte göra någonting, typ bara prata. Men ibland blir jag så arg på honom, han jävlas med mig och tycker att det är jätte kul. Men det är inte precis kul för mig, sen är inte mitt humör på toppen ibland och det känns som om han kan läsa av det och måste just då hålla på med mig.

______________
min riktiga mardröm
Jag drömde något hemskt idag, jag drömde att en väldigt bra vän till mig dog.
Min reaktion var verkligen liten, jag grät knappt i början.
Men så fort folket runt om mig började prata med mig om hur jag måde och det var synd om mig, så vaknade något inom mig. Då blev jag helt plötslig känslig, Började ta en massa tableter och sova på ungdoms vården för jag måde så dåligt. Mina föräldrar tvingade mig till kyrkan. Det var inte roligt, jag började tänka på massa minnen vi hade och hur mycket jag saknade henne. Slutade till slut med att jag gjorde 4 djupa sår i mina armar. Det kändes som om alltid släppte för en sekund. Det var härligt men samtidigt hemskt. Det var slut nu, ingen ångest. Jag skulle dö..

Jag är ju bara för konstig?