Allt är så fruktansvärt konstigt,
Innan har jag alltid varit så trygg, säker i mig själv
Nu vet jag inte ens vem jag är
Jag hinner ju fan inte tänka!!
Detta är så läskigt
Jag känner mig instängd i en glasbruk
Kan den inte gå sönder snart?
Jag tror att jag snart kommer dra mig undan,
Jag vill bort härifrån
Ta det lilla jag behöver och bara åka långt långt härifrån
Längtar till kroatien, Ensam går jag genom städer
Sitter ensam på stranden, tittar på havet och fiskarna
Min underbara musik och jag är din
Kroatien i mitt hjärta!<3
Jag är förlorad i en kärlek till en mark, till en kultur
Min kärlek till dig är enorm!
Vet du vad?
saknar mig själv
saknar mitt liv
Snälla hitta mig,
jag saknar mig så...
Vet du själv vem du är?
Utan masken?
Utan de dära speciella
när du är ensam?
Vågar du titta?
Det brukar vara något,
och vackert e det
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar